Nu finns jag här igen. Tillbaka till vardagen och alla dess bestyr. Både på gott och ont även om hemma ändå alltid är bäst. Det är bara det att vi har levt så otroligt sköna och glada dagar denna påsk – vi, våra bästa vänner, föräldrarna till en i sällskapet och så denna härliga skara skrattbusiga barn. Lite jobbigt att allt det roliga skulle ta slut så fort.
  
Vi började påskhelgen med att gå på dop. Lillkusinen fick sitt Hedda-namn till skönsång i kyrkan och hemma hos mina svärföräldrar stod bordet vackert dukat för kalaset. Omsorgsfullt inslagna paket, rosiga barnkinder och rosig prinsesstårta.
 
Med kanske lite tårta kvar i magen drog vi nästa dag till fjälls för tre helt underbara dagar i skidbacken. Klarblå himmel, strålande sol och snötäckta fjällvidder så långt ögat kunde nå. Vi – hela familjen - har åkt slalom så att det fortfarande känns i benhinnorna och solat så näsorna blossat. Att leva och äta utomhus och kanske det bästa av allt – tillsammans. Familjen. Vännerna. Busigt värre blir det då. Ballerina kladdkaka blir till ”Balle kladd” om man råkar lägga handen lite fel på paketet. Det vet vi.

Vilat ut har vi gjort på hotell. Värsta lyxet om ni frågar mig. Barnen har badat bubbelbad på kvällarna och vi vuxna har relaxat intill. Lekrum med ansiktsmålning för de yngsta och uppdukad middagsbuffé får en att undra om man inte kan få bo på hotell varje eftermiddag. Året om?
Nähä, inte det. *Suck* 

Nu går vi runt och saknar lite samtidigt som det är skönt att få vara hemma. Påskriset får stå kvar ett tag till, veckan ut om det vill sig riktigt väl. Hur länge de sista påskäggen överlever känns dock osäkert. I bästa fall till torsdag, för då kommer döttrarna hem från sitt påsklovs-äventyr hos mormor.

Jaja, nu förstår jag – det är därför det är så tyst här hemma.

Lev å må!

Foto: Lina (& Daniel) – Kitchenbloom

Foto: Lina – Kitchenbloom

Arla långfredag drar vi iväg med fullpackad bil. Mot fjällbacken styr vi och denna påsk firar vi hela helgen lång tillsammans med våra allra bästa vänner. Vi ska åka skidor hela dagarna, sola i snögrottan, grilla gott och vila ut mellan sträckta hotellakan efter ett avslutande kvällsplask i poolen. Ja, i alla fall barnen tänker plaska. Själv känner jag att jag inte riktigt vill blända min familj och mina vänner. Jag lovar er - min vinterbleka kropp går ett ihop med snön. Lägger jag mig avklädd i skidbacken blir jag överkörd. Ingen ser mig. Så vit är jag. En solkyss kommer att göra mina kinder gott.

På självaste påskafton fyller en i sällskapet år och det ska vi så klart också fira.

Ikväll har vi bjudit hem min pappa på middag och svägerskan fyller år - hipp hipp hurra - och listorna ligger långa på bordet.
Innan vi åker ska minsta kusinen döpas. Skära små kinder på en skär torsdag.
Skjortor som skall strykas, paket som skall slås in och så på det en hel helgpackning att skuffa ned i väskor och påsar.
Och kanske viktigast av allt – jag har lovat att hjälpa påskharen i år.

Därför tar jag påskledigt från bloggen redan nu. Jag hoppas innerligt att ni alla får en skön helg och en glad påsk med många små söta i påskägget.

Kram från mig!

Illustration: Lina – Kitchenbloom

- Det knoppar sig, sa löken om våren.

I år fuskar jag och hoppar över den stora omplanteringen.
Ett par skopor ny jord längst uppe på ytan och sedan får vi hoppas att krukväxterna klarar sig ett år till. Jag har läst att man kan ”fuska” så något år, att ny näring då vattnas ned till rotsystemet genom den mulligga jorden och för mig har det fungerat ibland och ibland inte. Förra året var jag duktig, grävde ur gammalt och planterade i nytt… och sormade ned hela köket… men i år fuskar jag som sagt.
Kanske får jag landets alla professorer i läran om krukväxter att ilskna till, men då får jag ta det på mitt samvetes konto.

På tal om konton så är detta med all säkerhet månaden då vårt blomsterkonto får svettas. Ser några som nickar och känner igen sig.
Först tulpaner, tulpaner och mera tulpaner och sedan några kortlivade påskliljor på det och så en och annan videkvist snittas ned i vaserna och varför inte en isblå pärlhyacint intill den vita krokusen. Och…

Nu låter jag kanske som en sann botaniker men se där luras jag mellan raderna. Jag är allt annat än grön om mina fingar och att mina myrten stått sig så fina genom alla dessa månader får mig att både tappa andan och förstånd. Jag?!

Lillan har valt rosa fjädrar till sitt påskris i år och vore jag klok (och en gnutta mer ekonomisk) skulle jag kanske hålla mig till påskris här hemma. Året runt i krukorna. Typ.  

Foto: Lina – Kitchenbloom

Tack för alla varma tankar men också glada grattishälsningar!
Livet är mycket – sorg och glädje, hopp och förtvivlan… och påsk.

Illustration (i repris från förra året): Lina – Kitchenbloom

Jag är nog lite småtokig som sitter här, mitt i natten och skriver.
Ännu tokigare är kanske att jag just lagt ifrån mig färgrollern, och sitter här med stänk av vitt över hela mig!? I håret, på pannan, händerna, låren och under vänstra foten finns spår av min nattliga aktivitet. Ni kan tro att det blir skönt att duscha och lägga sig efter detta hårda arbetspass!!

Maken och barnen övergav mig (eller lät mig vara ifred) och gick till sängs långt innan jag ens hade öppnat färgburken. Men jag är envis och optimistisk, sådan är jag född, och kunde kanske inte riktigt tänka mig att det skulle ta så många timmar att måla tvättstugans väggar och tak. Det var ju vitt på (smuts)vitt som skulle målas, och jag är en van målare - jag har faktiskt målat mig genom stora delar av mitt vuxna liv. Men ni vet, det ska maskeras, rullas ut täckpapp, öppnas färgburkar och letas penslar. Och något långt att röra om färgen med.

Klockan må vara mycket (eller lite… beroende på hur man ser på det:) men så vit och grann har jag aldrig sett vår tvättstuga som den nu är. Husets sorgebarn får sig en riktig och efterlängtad makeover!
Nu ska bara den nya bänkskivan på plats, och den runda tvätthon ska fällas in. Den nya blandaren ska installeras, tvättkorgarna ska ställas fram och jag ska sy gardin och draperi att hänga under bänkskivan. Och så det där berömda "piffet"…
Nä inte nu "nu", en annan dag. Typ imorgon… som ju redan är idag.
Om jag orkar vill säga. Jag är inte bara trött, jag är också helt stel i nacke och rygg.

Ni behöver inte ens fråga, för det är klart att ni ska få se bilder från vårt tvätteri när allt är klart. Before and after…
Och jag ska inte redigera bort något av stöket på förebilderna, för stökigt kan jag lova er att det var där nere! Fy attans vad damm och skit som kan gömma sig i en tvättstuga där ingen just grovstädat på länge. Marie-Louise i Rent hus hade hoppat jämfota av lycka om hon hade fått komma in där.

Bild: Privat © -  Mammas tulpaner påminner mig om att jag själv ska köpa hem en lördagsblomma imorgon. Det är jag väl värd efter denna natt!